BETYG
3
av 5
3
av 5
Den vita shejken
Ivan och Wanda kommer till Rom för att fira sin smekmånad. Redan den första morgonen när Ivan tar sig en lur smyger Wanda ut för att hitta utgivarna till sin favoritkärlekstidning. Där träffar hon "den vita Shejken", hjälten i flera av historierna i tidningen.
| Originaltitel | Lo Sceicco bianco |
| Regissör | Federico Fellini |
| Manus | Michelangelo Antonioni, Tullio Pinelli, Federico Fellini, Ennio Flaiano |
| Genre | Komedi, 50-tal |
| Skådespelare | Alberto Sordi, Leopoldo Trieste, Giulietta Masina, Brunella Bovo |
| Betygsätt | Logga in eller bli medlem för att rösta |
| Betygsantal | 108 |
| Filmnummer | 7663 |
Recensioner
Filmen har inga recensioner ännu.Kommentarer
Snygg italiensk komedi i högt tempo men ganska flamsig och skrikig. Gillar scenografi, rekvisita, kostym och opera i soundtracket. Visuellt och stilmässigt känns den äldre än den är. Pilsnerfilmer, som någon relaterade till, är ju från 1930-talet. Stark tvåa.
Trevlig och ibland riktigt rolig. Karaktärerna är superba men tyvärr så blir filmen i slutändan lite för svag. Manuset håller inte för en hel film och det blir lite för många extremt italienska sekvenser. Betyg 5.1
En genomtrevlig liten film. Smårolig ibland med ett par lols, Brunella Bovo är åh så charmig (är förvånad övar att hon inte tycks ha haft en större karriär) och Masinas karaktär Cabiria gjorde mig sugen på att se det förmodade mästerverket "Cabirias nätter". Bra så.
Fellini briljerar i ömsint crazy komedi om galna människor - som oss alla. Kul att se Giulietta Masina i liten miniroll innan hon blev känd och även att hennes karaktär fick heta Cabiria. Hon gjorde ju senare Cabirias nätter o mästerverket La Strada. Detta var en ljuvlig tragikomisk pärla. Bra Fyra.
Lär vara en av Woody Allens favoritkomedier, och nog ser man en parallell till "Kairos röda ros".
Italiensk pilsnerfilm, men rackarns charmig.
Vidrig, vidrig film.
Överspel och mager story.
inledningen är hysteriskt rolig
Jag gillar att skådespelarstilen är mer stumfilm/slapstick än 50-talsdrama även om det kan bli lite väl utdragna buskisscener ibland. Alla skådisar tycks castade på sina karakteristiska ansikten, vilket gör även birollerna minnesvärda, tex hororna och pojken i sjömanskostym. Väldigt snyggt filmad och scenerna där de fotar fotonovellen är rätt fantastiska. Wanda är rätt fascinerande tvetydig, dels storögt, godtroget kvinnobarn (hon ser ju ut som 13!) dels slugt beräknande och egensinnig när hon smiter från mannen. Äktenskapet känns extremt obehagligt i början, hon känns verkligen som en köpt barnhustru, men sen får mannen mer försonande drag och i slutet får jag känslan av att han personligen kan förlåta henne det mesta bara det går att skyla över inför släkten.
