BETYG
3.5
av 5
3.5
av 5
Confessions
En lärarinna avslöjar inför sin klass att hon misstänker två elever för hennes dotters död, varefter en bekännelsekedja utlöses som successivt röjer mördarnas identiteter. Men lärarinnan vill hämnas ? här och nu.
| Originaltitel | Kokuhaku |
| Regissör | Tetsuya Nakashima |
| Manus | Tetsuya Nakashima |
| Genre | Drama, Thriller, Mysterium, 2010-tal |
| Skådespelare | Takako Matsu, Masaki Okada, Yoshino Kimura, Manami Hashimoto, Hirofumi Arai, Hotaru Nomoto, Tsutomu Takahashi, Yukito Nishii, Kaoru Fujiwara, Naoki Ichii, Makiya Yamaguchi, Mana Ashida |
| Betygsätt | Logga in eller bli medlem för att rösta |
| Betygsantal | 392 |
| Filmnummer | 82664 |
Recensioner
Filmen har inga recensioner ännu.Kommentarer
Like it...
För sex år sedan tyckte jag att den här filmen var riktigt häftig och cool. Men idag så ser jag den mest som en nihilistisk orgie i effektsökeri, som i sin estetik är inspirerad av reklamfilmer, musikvideos och manga/anime.
För tio år sedan hade jag säkerligen tyckt att den här filmen var riktigt häftig och cool. Men idag så ser jag den mest som en nihilistisk orgie i effektsökeri, som i sin estetik är inspirerad av reklamfilmer, musikvideos och manga/anime.
Typ rätt halvtaskig å fotot förstår jag inte varför folk tycker är ybber, de är godkänt men den var ju jäkligt skön att se.
Ja instämmer med saggesaliv, fotot är verkligen wow! Filmen kändes till en början rörig men frågetecknen nystas upp efterhand. Men jag tycker ändå att man rör till saker och ting onödigt mycket och vissa karaktärers handlingar känns inte logiska. Lite för lång också.
Wow, säger jag bara. Jag sitter med ett stort gap påklistrat på min mun. Confessions har slagit mig med ett kraftigt slag i bröstet och jag sitter här utslagen och kippar efter andan efter den slåeende film jag nyss fått bevittna.
Vi kastas rakt in i storyn - in i ett klassrum, där en lärare berättar en historia på sin avslutningsdag. Successivt så ökar alvaret i historien, hennes barn har blivit mördat, någon i klassrummet är skyldig. En lång plågsamt identitetsröjning av de två pojkarna i klassrummet som är skyldiga till hennes dotters död inleds sedan.
Först så kände jag att Confessions var rörig och ingen röd tråd hittades riktigt - men såhär efteråt var det absolut ingenting som var rörigt. Allting var perfekt.
Fotot är nog det som imponerar mest - jag har seriösa svårigheter med att verkligen förklara hur otroligt vackert detta egentligen var. Jag försöker skriva något om det men hittar inga ord.
Jag är mållös. Bokstavligen. Det är svårt att beskriva vad jag nyss egentligen bevittnade. Någonting var det. En film? Jag tror det!
9/10!
Här finns nog nånting att gillar, tror inte jag var helt på rätt humör för detta när jag såg den. Det är ofta snyggt foto och storyn är ju rätt skruvad. Men det blir lite för omständigt och jag orkar inte riktigt engagera mig och hänga med i alla vändningar.
Märkliga omständigheter och konstiga beslut av flertalet av karaktärerna som enligt mig inte betedde sig på ett trovärdigt vis under större delen av filmen. Sedan är det proppat med ett riktigt dåligt soundtrack dock några få ljuspunkter som gjorde att jag inte såg filmen helt förgäves i vart fall.
Rent skräp.
Överarbetad pretentiös smörja med noll djup och krystat skådespel.
