BETYG
3.1
av 5
3.1
av 5
Cold Fever
Filmen börjar med att Hirata avbryter sin resa till Hawaii efter att hans morfar övertalat honom att ge sina föräldrar som dött sju år tidigare en ordentlig begravningsceremoni för annars kommer deras själar att leva i oro. Han ger sig av till floden där de omkom och på vägen möter han flera problem. En japansk-isländsk road movie med härliga naturbilder.
| Originaltitel | Cold Fever |
| Alternativ titel | Á köldum klaka |
| Regissör | Fridrik Thor Fridriksson |
| Manus | Fridrik Thor Fridriksson |
| Genre | Drama, Komedi, 90-tal |
| Skådespelare | Masatoshi Nagase, Lili Taylor, Gísli Halldórsson, Fisher Stevens, Seijun Suzuki |
| Betygsätt | Logga in eller bli medlem för att rösta |
| Betygsantal | 128 |
| Filmnummer | 10002 |
Recensioner
Filmen har inga recensioner ännu.Kommentarer
Höjer till fyra några år efter titten, fina minnen från en fin isländsk film.
Ansträngd kulturkrock.
En lågmäld och vacker film. Den har allt som en road movie ska ha, men sticker naturligtvis ut p.g.a. att det är genom Island som färden går. Detta drar man verkligen nytta av. Såväl det isländska landskapet som folket får en central del i berättelsen och det funkar mycket bra. Att vi får se det hela ur en japans ögon är också intressant. Utan att vara nån expert så känns det som att det finns såväl likheter som drastiska skillnader mellan de båda ö-nationerna. Det faktumet använder man sig av på ett effektivt sätt. Trots allt detta så tycker jag aldrig riktigt att filmen lyfter på det vis som jag hade hoppats på och därför får betyget ändå stanna vid en trea
skön roadmovie med kulturkrockar
Lite långsam men sevärd.
Så många sidostorys man ville få veta mer av...
En japan på resa på Island. En annorlunda road movie, en lång kall resa för Hirata. Han tyckte Island var ett konstigt land. Inte så mycket prat, vilket inte behövs. Fina naturbilder. Mycket bra.
Ganska rejält skruvad och egentligen gillar jag det, men mystiken känns inte alltid helt motiverad.
En helt okej roadmovie med otroligt opassande musik tyvärr. Inte så mycket till handling, ibland fick jag känslan av att filmens syfte var att marknadsföra Island. En jättehandling behövs kanske inte alltid i en roadmovie, det kan räcka med ett härligt persongalleri. Dock var Hirata ingen vidare intressant huvudkaraktär och amerikanerna var bara för mycket. Den isländske gubben, den härliga cittran och miljöerna ger dock filmen en svag trea.
Knasigt skön.
