BETYG
3.3
av 5
3.3
av 5
Att angöra en brygga
Fyra seglare är på väg till Ensamholmen i Stockholms skärgård. Där väntar man med nykokta kräftor till kvällens stora kräftskiva - och ombord på båten finns spriten. Båten närmar sig ön, skymningen börjar falla och besättningen gör mer och mer desperata försök att lägga till vid bryggan.

Originaltitel | Att angöra en brygga |
Regissör | Tage Danielsson |
Manus | Hans Alfredson, Tage Danielsson |
Genre | Drama, Komedi, Romantik, 60-tal |
Skådespelare | Monica Zetterlund, Birgitta Andersson, Katie Rolfsen, Hans Alfredson, Lars Ekborg, Gösta Ekman, Tage Danielsson, Hans Furuhagen |
Betygsätt | Logga in eller bli medlem för att rösta |
Betygsantal | 6465 |
Filmnummer | 2482 |
Recensioner
En film behöver inte ha fasligt mycket till story för att vara bra. Det visste Hasse Alfredson och Tage Danielsson (Ab Svenska Ord) när de gjorde sin första egna film Att angöra en brygga.
Filme... Läs mer »
Kommentarer
I alla fall roligare än dagens svenska komedier. Svensk humor dog ut när Tage Danielsson dog.
karlmats har en poäng. Förstår att många gillar svenskheten och kanske också känner igen sig i mycket, men det är övertydligt, upprepningar, utdraget, överspel och väldigt ointelligent humor. Det bästa är gubben som är välspelad och något av en föregångare till Lasse Kongo. Så jag gav den ändå en tvåa när det begav sig.
En stark trea sätter jag på den här. Den är kul, men H&T har gjort bättre filmer än såhär. Slutet känns vid en första anblick nästan lite smaklöst, men poängen ("gynna televerket") kompenserar detta. Ogenomtänkta slut är ju också tyvärr en återkommande skönhetsfläck i H&Ts filmer.
Det lilla jag har sett av Hasse och Tage får mig att känna att de är en blandning mellan Chaplin, Åse-Nisse och Stefan och Krister. Det här är väl ändå en film som inte direkt handlar om nånting och det snubblas runt för fulla muggar och dåliga beslut fattas lika ofta som en annan går på muggen. Det finns nog ingen här som kommer undan med äran i behåll, t.o.m. Lasse Åberg är bättre än det här. Humor åldras i regel aldrig med värdighet, och det är absolut fallet här.
Ett härligt tidsdokument, med en enkel fysisk komedistil och så lite dialog man kommer undan med. Mycket svenskt, mycket sorglöst, mycket oförargligt och inte det minsta politiskt. Daterad förstås men det går inte att ge den lägre än en trea. Monoljud.
Första 30min är fantastiska, sedan sjunker det sakta men säkert, med en del ljusglimtar för all del. Och det blir aldrig dåligt, bara inte så magiskt som i inledningen, tyvärr. Sista halvans största behållning är ju Hasse Alfredsons karaktär, "Garbo"
Rolig, somrig och genialisk. En lysande film med skön 60-tals-känsla, suveräna skådisar och minnesvärda karaktärer.
[rek. 4] Härlig komedi med färgstarka karaktärer och många mycket fina, innovativa scener. Även om filmen lutar sig mycket mot fysisk komedi, som jag inte alltid är ett fan av, så måste jag säga att det fungerar ypperligt. Gillar Danielssons filmreferenser och Alfredsons karaktär Garbo är fantastiskt rolig! En svensk filmskatt!! 4.
Svensk klassiker när den är som bäst!!!
En riktig klassiker. Den har sina stunder, ibland blir det dock lite för larvigt, men Hasse som fiskarn är ju grym! :)