BETYG
3.5
av 5
3.5
av 5
Alice
Alice väg genom underlandet kantas av Svankmajers fabeldjur, baserat på Lewis Carrolls saga om Alice Lidell.

Originaltitel | Neco z Alenky |
Alternativ titel | Something from Alice |
Regissör | Jan Svankmajer |
Manus | Jan Svankmajer |
Genre | Drama, Animerad, Familjefilm, Romantik, Äventyr, Fantasy, 80-tal |
Skådespelare | Kristyna Kohoutová |
Betygsätt | Logga in eller bli medlem för att rösta |
Betygsantal | 395 |
Filmnummer | 13679 |
Recensioner
Filmen har inga recensioner ännu.Kommentarer
Det här var ju onekligen något annat än Tim Burtons version. Jag har nog sällan känt en mer nerknarkad känsla än detta när jag titar på en film. Svankmajer är nog ganska störd, men det är ändå fascinerande hela vägen, om än lite repetitivt stundtals. Resan är målet brukar man säga, här stämmer det verkligen då det inte riktigt finns något annat mål, men det är en kreativ resa fylld av bisarr stop motion och man sitter gång på gång och imponeras över hur snyggt gjort det är. Hela skiten är som ett levande konstprojekt och jag köper det med hull och hår, framför allt kaninen, helvete vilket kreatur alltså. En stabil 3a.
Väldigt otäck och obehaglig trots att det är en barnfilm, det är trevligt. Ganska löst baserad på Alice i underlandet och ännu mer störd.
Oväntad. Först tycker jag att det är småtaffligt med stop motion i överflöd och mycket som ser fejkat ut. Som om någon amatörfilmare försöker göra seriös sagofilm för Youtube med dottern. Men jag blir allt mer fångad under filmens gång. Det är riktigt absurt och vilar något tragikomiskt över storyn. Fullt av djur som ser uppstoppade ut med sina stirrande och verklighetstrogna ögon. Precis som i en dröm förstår man inte allting, men kan ändå fascineras och se någon form av logik och hur allt går runt. Jag roas över flickans ständiga aptit, lite djuriskt i sig. Det tjeckiska språket gör sig utmärkt i en sån här film. Sedan är det många upprepningar. Fåordiga meningar upprepas gång på gång. Det får mig hypnotiserad och jag kommer på mig själv med att upprepa orden som om det vore en språkkurs. Králík. §)
Behövde verkligen världen ännu en filmatisering av Alice i underlandet? Den kanske mest överskattade berättelsen genom tiderna. Urtråkigt.
Medan andra tolkningar av berättelsen ter sig mer som absurda sagor (kanske i enighet med förlagan, vad vet jag?), utspelas denna snarare som en surrealistisk spegling av barndom och uppväxt. Utan att egentligen försöka säga någonting speciellt, säger den väldigt mycket. Mer än jag kan ta in, för det finns så många symboler att pussla med. Visuellt är den förstås enastående, känslomässigt är den både smått störande, lite obehaglig och högst klaustrofobisk. Som livet är mest, med andra ord.
Rolig men lite tröttsam. Alice är fantastisk.
En härligt absurd filmatisering av en härligt absurd bok.
Det här var gripande även om det är lite mycket att de kastar grejer på varann. Scenen med hattmakaren och haren är helt lysande surrealistisk. Överlag väldigt fint absurda karaktärer som också är ganska skrämmande, till exempel gäddkäften. Kul med stop-motion.
Grymt snygg och full av detaljer, men jag har lite svårt för alla skelett. Kaninen är störtskön. Känns ganska trogen boken på så sätt att efter ett tag känns det som att jag har fått en överdos av konstigheter. Det blir lite för mycket och jag vill ta en paus. Men scenerna i sig själva är oftast geniala. Mycket bra version av Alice i Underlandet.
Så syrat