BETYG
3.6
av 5
3.6
av 5
Aftersun
Sophie reflekterar över den delade glädjen och privata melankolin av en semester hon tog med sin pappa tjugo år tidigare. Verkliga och inbillade minnen fyller igen luckorna när hon försöker förena den pappa hon kände med mannen hon inte kände.
| Originaltitel | Aftersun |
| Regissör | Charlotte Wells |
| Manus | Charlotte Wells |
| Genre | Drama, 2020-talet |
| Skådespelare | Paul Mescal, Frankie Corio, Celia Rowlson-Hall, Sally Messham, Ayse Parlak, Sophia Lamanova, Brooklyn Toulson, Spike Fearn, Frank Corio, Harry Perdios, Ruby Thompson, Ethan Smith |
| Betygsätt | Logga in eller bli medlem för att rösta |
| Betygsantal | 213 |
| Filmnummer | 143632 |
Recensioner
Filmen har inga recensioner ännu.Kommentarer
En lågmäld och stämningsfull film som man nästan aldrig ser nu för tiden. Samspelet mellan de två huvudrollsinnehavarna är fantastisk och jag kunde relatera till stilgreppet att hela handlingen utspelas under en charterresan. Håller med andra som har haft synpunkter på att nytidssekvenserna kändes konstiga i jämförelse med filmens grundhandlingen och troligen ville regissören att skapa en stark kontrast mellan nu och då. Men det förstörde inte upplevelsen för mig. Ser fram emot vad Charlotte Wells ska hitta på härnäst!
Lite skönt med denna genre bland all skräck, sci-fi och action. Håller med Albion i princip allt. Ganska trist att titta på egentligen, men samtidigt tänkvärt och givande på ett sätt. 5/10
Skulle vilja kalla den Afterburn, man minns den som mest efteråt.
Plågsam att se
En film som har sin styrka i det som inte berättas, utan det man anar och som antyds. Och med det elementet närvarande så växer filmen, som annars bara är en poänglös skildring av en ganska ordinär och rätt trist charterresa. Med alla parametrar på plats landar det här in till en stark 3;a, 3+
Aftersun är en film som lyckas beröra med ganska små medel. Historien är enkel men djup och karaktärernas bakgrund nystas upp på ett trovärdigt sätt utan att skriva åskådaren på näsan. Paul Mescal och Frankie Corio är båda mycket bra och deras komplexa far/dotter relation lyfter filmen. Sättet som den privata videoinspelningen binder ihop filmen på är smått lysande och ger en liten klump i magen mot slutet.
Stark film, viktigt ämne.
Om det hade varit mera fokus på den centrala relationen utan alla irriterande kameravinklar och epilepsiframkallande intermezzon, hade Aftersun varit en mycket bättre film. Det finns egentligen inget mysterium vad gäller handlingen, men varför Wells har valt att fylla filmen med onödigt prettotrams är definitivt ett mysterium.
Missade precis början som (har jag läst mig till) antydde på att historien är ihågkommen av flickan som vuxen, vilket jag nu förstår var en hook jag hade behövt. Länge satt jag och undrade över vart det hela var på väg, och kanske hade jag haft en bättre överblick om jag inte missat de där första ynka minuterna. Överlag är det välgjort och allting, men jag blev aldrig riktigt hänförd. Ofta kändes allting lite för normalt, att relationen flöt på rätt bra. Kanske missade jag vissa nyanser? Annars fanns här rätt många onödiga sekvenser. Först framåt slutet började det ukristalliseras en egentlig handling. Fin och välgjord absolut, men lite segdragen och flytande.
Sedd inför Oscarsgalan 2023, datum på FT fuckat pga ngn detaljuppdatering. Rätt fint drama. Far med hjärtat på rätt ställe, I guess, men som fan inte är lämplig uppgiften. Ser att andra recensenter lyfter fram någon uppenbar psykisk ohälsa. Jag kanske är för stoisk och för mkt ta-mig-i-kragen-kille, men om tittaren nu ska fatta att han lider av det kunde de gjort det tydligare.